Usel löpare

Jag blir så trött på min kropp ibland.
Egentligen hänger väl allt ihop med att jag föddes med förkorta hälsenor, så jag gick på tårna fram tills jag var sex år då jag opererades. Efter operationen har jag egentligen aldrig strechat mina ben något nämnvärt, vilket jag får betala för nu.
Jag har aldrig varit bra på att springa, fram tills högstadiet var jag mycket sämre på att springa än mina jämnåriga kamrater och var alltid sist och långsammast. När jag kom upp i högstadiet så blev det bättre och jag var fortfarande bland de långsammaste, men jag var i alla fall inte mycket sämre än alla andra.
I och med att jag haft för korta hälsenor så har det gjort att alla mina muskler på baksidan av benet är korta, vilket lurar till det i många situationer, speciellt när man tränar. Jag har svårt att komma ned när jag böjer på benen, just på grund av mina korta muskler, vilket gör vissa rörelser svåra.
När jag är ute och springer/joggar så skulle jag helst vilja springa bara på främre delen av foten, men jag försöker låta bli, då detta är en väldigt oekonomisk och dålig springstil. Det gör att jag istället inte kan sätta ned hälen på det sättet jag borde, vilket gör mig till en usel löpare, då jag har dålig stöttdämpning, vilket gör att mina knän och benhinnor tar stryk.
Jag försöker stecha mina ben varje dag nu, men jag tycker att det går väldigt långsamt frammåt, om än något.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0