theL

Jag har vuxit upp med massa olika typer av djur, hund och katt har jag haft hela livet sen har vi i perioder av varierande längd haft alla olika typer av fyrbenta (och bevingade) vänner hemma hos oss. Jag är duktig på att läsa djur och jag är duktig på att handskas med djur. Det är en av de få saker jag faktiskt ärligt kan säga att jag är bra på.

Och jag blir lite rädd när människor som inte har någon direkt erfarenhet av djur skaffar det och sen totalfelvärderar de situationer och betenden så de förstärker det negativa i situationen och gör det stackards djuret mer stressat. Eller i andra situationer som faktiskt är farliga eller där de borde ta tag i sitationen inte alls kan läsa av det och då felvärderar åt andra hållet. Sånt gör mig ledsen inombords, för att i det långa loppet kommer deras stackars djur bli lidande av det.

Fast ännu värre är människor som faktiskt har vuxit upp med djur och gör exakt samma sak! Jag kan ändå förstå de som inte haft eller vuxit upp med djur för då har de inte erfarenheten att läsa av de ordentligt. Men folk som har vuxit upp med djur och fortfarande inte kan läsa av de är för mig en gåta! Och det gör mig verkligen mörkrädd!

Det är väldigt jobbigt när jag ser att en hund eller häst (eller vilket annat djur för den delen som helst) säger en sak, men människan som hanterar den svarar på något helt annat och jag vet att hade de bara ändrat sitt kroppspråk en milimieter så hade allting flutit på galant och det är människor som då har haft hund/häst/groda i hur många år som helst...